Buttercroissant

Inser när jag skickas ut i Friedrichshaim för att jaga fatt i frukostbröd att jag ju faktiskt kan det här språket. Mer eller mindre. Det är knappt som att jag lämnat Sverige.

Förutom:
-Kan man verkligen inte lyssna på radio i Tyskland mer än ett par minuter innan någon säger "Adolf Hitler"?
Nej.

Nu har jag av min vän och värd fått en karta, ett paket skavsårsplåster och en lång lista på saker som jag kan roa mig med under en ensam dag i Berlin. Muséer, gallerier och butiker. Det regnar men det kan ju med lite god vilja bara tyckas lite extra kontinentalurbanskt och bohemiskt. Jag har inte så höga krav.

Allt jag vill ha är lite nya intryck. Och en ny, snygg top.