Lokaltrafiksarbetarna i Berlin har gått ut i strejk. Och jag som trodde att jag skulle slippa gå två mil idag också.
Nu får jag nöja mig med en snabb förflyttning med det ännu rullande pendeltåget (S-Bahn) västerut och en ny uppsättning plåster på hälar och tår. Min sönderstressade värd har cyklat till kontoret för att färdigställa ett radioreportage om en svensk fabrik i Mexico, och lämnat mig med en ny numrerad rutt att avverka. Bland annat en Ufer-promenad längs Spree.
Gick på Berlinische Galerie och såg den utställning som bjöds, vilket råkade vara en retrospektiv över Emilio Vedova. Hade tidigare sett en hund i ett fönster som fascinerade mig mer, men slog mig ändå ner framför en dokumentärfilm om konstnären för att få vila benen en stund innan jag gick vidare.
Fyllde min digikamera med ödsliga bilder av pampiga hus och ruiner (man får inte stå uppepå klossarna i Denkmal:en över förintelsens offer bara för att få en bättre bild av monumentet, då kommer en uniformerad kvinna och säger till, vänligt men bestämt. Så respektlöst av mig. Shuldigung...).
Checkpoint Charlie, Brandenburger Tor, Unter den Linden och "hemåt" igen. En natt djup sömn på en metallfjäderknölig madrass på golvet intill kakelugnen. Hälar och tår som i bästa fall hunnit återhämta sig efter gårdagens strapatser. För nu måste jag snart sminka mig och dra på mig skorna på nytt.
Fem grader varmt och växlande molnighet. Karta och checklista färdiga i väskan.
Håller tummarna för att transportstrejken inte satt griller i huvudet på mina fötter. Då är jag illa ute.
Nu får jag nöja mig med en snabb förflyttning med det ännu rullande pendeltåget (S-Bahn) västerut och en ny uppsättning plåster på hälar och tår. Min sönderstressade värd har cyklat till kontoret för att färdigställa ett radioreportage om en svensk fabrik i Mexico, och lämnat mig med en ny numrerad rutt att avverka. Bland annat en Ufer-promenad längs Spree.
Gick på Berlinische Galerie och såg den utställning som bjöds, vilket råkade vara en retrospektiv över Emilio Vedova. Hade tidigare sett en hund i ett fönster som fascinerade mig mer, men slog mig ändå ner framför en dokumentärfilm om konstnären för att få vila benen en stund innan jag gick vidare.
Fyllde min digikamera med ödsliga bilder av pampiga hus och ruiner (man får inte stå uppepå klossarna i Denkmal:en över förintelsens offer bara för att få en bättre bild av monumentet, då kommer en uniformerad kvinna och säger till, vänligt men bestämt. Så respektlöst av mig. Shuldigung...).
Checkpoint Charlie, Brandenburger Tor, Unter den Linden och "hemåt" igen. En natt djup sömn på en metallfjäderknölig madrass på golvet intill kakelugnen. Hälar och tår som i bästa fall hunnit återhämta sig efter gårdagens strapatser. För nu måste jag snart sminka mig och dra på mig skorna på nytt.
Fem grader varmt och växlande molnighet. Karta och checklista färdiga i väskan.
Håller tummarna för att transportstrejken inte satt griller i huvudet på mina fötter. Då är jag illa ute.
2 kommentarer:
Muahahaa! ;)
Jag saaa ju att du skulle ha en cykel! Ojoj, vad jag vet bäst!
Nämde just denna uppmaning för min värd, med tillägget att man alltid måste göra så att kusin Å sa blir nöjd.
Idag blir det cykeltur till en loppmarknad.
Skicka en kommentar