Vaknar: Utvilad men dåsig i värmen.
Springer: Igen och allt snabbare, i stadig riktning mot Midnattslopp och Bellmanstafett.
"Läste nyss": Kungen av Europa, eller skummade är väl ett riktigare begrepp - jag ögnade mig igenom hela andra hälften och lade den till slut ifrån mig med en lättnadens suck. Vilken skit.
Läser nu: Ett liv av Guy de Maupassant, som jag bland en hel del annat smått och gott fann i lådorna med mammas utrensade böcker. En frisk fläkt av ungdomlig oskuld, i alla fall än så länge.
Betraktar sporadiskt: Diverse fotbollsmatcher.
Dricker inte: Kaffe, svart thé, sockrade juicer, alkohol. Det är sista dagen på min hårdföra hälsovecka och huvudvärken har för länge sedan släppt.
Äter inte: Gifter, raffinerade kolhydrater, animalier. Det är sista dagen på min hårdföra hälsovecka och jag är lätt i kroppen och ren i sinnet, men tycker ändå att det gått för enkelt. Det enda jag försakat, som jag saknat, är glass. Om det var enklare att äta på lokal med mina krav uppfyllda, skulle jag gärna fortsätta hur länge som helst.
Minns apropå detta: En eller annan episod. Jag var vegan i exakt 12 månader för ett antal år sedan. Det var tänkt som ett experiment men startades också som en slumt i och med det att mjölken en vacker dag tog slut och jag vid tillfället var för fattig för att köpa ny. Under det året fick jag svara på allsköns vansinniga frågor. Vissa blev provocerade och undrade om jag slog sönder saker också eftersom jag inte åt kött. Min chef i grönsakshandeln (obeservera grönsakshandeln!), där jag då jobbade, skulle bjuda hem personalen på middag och frågade mig, som ju var lite konstig, om jag åt "kryddor". Nej, ville jag svara, irriterat och uppgivet, kriterierna för min kost är att jag över huvud taget inte äter någonting som smakar gott! En annan gång var jag på restaurang och bad om att få tomatpastan utan ost. Jag fick in fatet täckt av ost och sände ut den igen med den upprepade förklaringen att jag inte åt något som kommit från djur. Till slut kom rätten ut med tomatsåsen o-ostad, men vid sidan av ställde man samtidigt fram en skål med skalade räkor. Som jag kunde ha, som de sa: "Uti fall att". När jag nu berättat att jag inte äter vitt mjöl, animaliska produkter, socker och E-ämnen har flera frågat vad det egentligen finns kvar att äta. Frågan är i sig chockerande. Den avslöjar hur många människor som faktiskt baserar hela sin kost på just vitt mjöl, animaliska produkter, socker och kemikalier. Som kvinnan i det för all del ganska kostextremistiska programmet Du är vad du äter, som blickade ut över ett bord dignande av färska frukter, bönor, nötter, dadlar, fisk, quinoa, fullkorn, grönsaker och annat gott, och som oroligt mumlade att Visst det här ser ju för all del fint och färggrant ut, men var finns egentligen maten?
Nog nu: Om detta!
Skriver: Vidare på samma (om än långa) novell som jag jobbat på det senaste 8 månaderna, och förtvivlar lite över hur improduktiv jag är, men hyser ändå gott hopp om att bli klar med den aktuella versionen redan inom de närmsta dagarna.
Blir sugen på: Skräckfilm,
och ser: Från andra sidan - ännu en spökbesvikelse, som under devisen "ska någonting bli gjort får man väl göra det själv" fått mig att fantisera om att själv ge mig i kast med rysargenren. Jag vill skriva skräck baserad på en benfast, fiktiv logik, och som gärna får vara kryddad med symboliska budskap - något som läsaren kan välja att beakta om han orkar, men som historien samtidigt är spännande nog att klara sig utan.
Ser om: The Queen, och gråter lite över en blomsterbukett.
Är stolt över: Min allre bäste och käraste vän, som just fått jobb på P3!
Ser fram emot: Midsommar i Småland. Och en glass...
söndag 8 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar