Underlandet

Enda nackdelen med att fara mot Grekland om bara något dygn är att jag inte kan ta den i vardandevarande målningen med mig.

Jag ägnar nu timmavis åt olika blad och blommor, för att sedan genast torka bort dem igen. Andra stunder sitter jag länge bara och stirrar på duken, som på en film, i väntan på att något avgörande ska hända - just nu gärna något tungt och mörkt nere i högra hörnet, där det tillfälligtvis växer prästkragar. Stenar? Grenar? Äpplen?

Kanske äpplen. Kanske inte.

Det låter tröstlöst, men är mycket spännande.

Som att måla sig en värld att falla in i.