Skärvor från en främmande folksjäl

Bland mynten i biografens växelkassa landar stundom slantar som ser ut som svenska enkronor men som vid en närmare granskning inte alls är det. Härom dagen exempelvis en amerikansk kvartsdollar.

Mottot på klavesidan:

"Live free or die"

Orden är så stora att de egentligen inte borde få plats på den lilla ytan. Jag höll quartern i min hand och tyckte att jag samtidigt höll i en skärva från en fjärran och mycket exotisk folksjäl. Van att slentrianmässigt kritisera jätten i väster - för allt det där olidligt överdästa, för den vidskepliga tilltron till gudar, för det allstunds så livsfarligt maktfullkomliga - drabbades jag nu av en plötslig beundran.

Jämför texten på det svenska förväxlingsmyntet:

"För Sverige i tiden"

Hur annorlunda måste inte två människor bli, som lever sina respektive liv med dessa respektive ord i fickan? Vem av de två kommer att sikta högst (oavsett strävan)? Vems vilja vässas hårdast?

Med posten kom Jakten på lycka, från lovefilm, häromdagen. Vi kan ta den som exempel.