En av förhoppningsvis snart fler debuter

I dag tämjde jag Victorias projektorer, lika oförväget som man rider in drakarna i Avatar. Mitt första pass som självständigt biografmaskinist gick med andra ord som smort.

Men jag är torr i strupen och tung i huvudet för över projektorerna svävar byggdammet hett och tjockt som krutröken över Lützen. Längst in i maskinrum 1 finns en dörr och om man öppnar den stirrar man rakt ner i en vitt rykande och upplyst avgrund där helvetets eldar tydligen funnit en skorsten upp till jordens yta.

Vi kan bara hoppas att salong 6 och 7 står färdiga, och att allt återgår till det förhållandevis normala, innan den mest glödande sommaren slår till. (Annars får jag sköta mitt nya yrke i bikini.)