Rombolandsresan

Tidigare satt jag och grämde mig över hur oförsvarligt lång tid det tagit för mig att få novellsamlingen tillräckligt färdig för att kunna skicka in den till förlag. År har det tagit. År och åter år.

Jag skulle emellertid kunna trösta mig med att jämfört med min morfarsfar, Ollas Anders Hansson (sedemera Furn), ligger jag tryggt och fint i lä.

Den käre allmogefantasten, diktaren och målaren blev inte klar med sitt romanmanus förrän sisådär 70 år efter sin egen död. Och på slutet fick han dessutom ta lite hjälp av sitt barnbarn, min morbror, som bearbetat det gamla manuset och till slut tagit sig för att skicka in det till förlag.

Rombolandsresan heter det. Tydligen ska det vara skrivet ca 1930 och i populärvetenskaplig anda skildra "dalamålarnas och skåpslöjdarnas liv och färder på 1820-talet", med dialog på autentiskt rättviksmål.

Hans barnbarnsbarn ska jag läsa det nu. Det ska verkligen bli mycket spännande.

(Av Nordisk familjebok får man förresten veta vad ett Romboland är.)