En kväll på landet

Kom just hem från landet. Alltså inte landet med kossor och klöver. Utan restaurangen Landet vid Telefonplan. Det var Jonna Lee som spelade igen. Denna gång med bistånd av ingen mindre än Ed Harcourt, som även gästar hennes kommande skiva.

Efter en middag på smör ost och sill en trappa ner, stod jag och mitt sällskap själva som packade sillar vid en något så när fredad pelare och försökte få en skymt av det som hände på scenen, samtidigt som sikten hela tiden skymdes av ett flertal fotografer som tog patologiskt kassa bilder av scenens fond snarare än av Ed och Jonna. Akustiken svajade i den fullproppade lokalen och hettan fick makeupen att smälta i artisternas ansikten. Men stämningen var trivsam ändå.

***

Över middagen hade jag förresten just nappat på att bli den femte och sista medlemmen i ett JMK-lag inför Bellmanstafetten 8 september. Det ger mig tre veckor. Tre veckor och jag tänker vina genom folkhopen som ett samurajsvärd genom en sädesåker. Det kommer vara jag och min puls och ingenting annat. Jag kommer lätta från marken. Jag kommer springa ur bild. Med ett klingande bang bryter jag ljudvallen och sedan är allting tystnad.