Tankar till musik

Efter två album av Ane Brun är även sko nummer två färdig.

Jag lyssnar gärna på musik när jag målar.

Jag lyssnar aldrig på musik när jag skriver.

I senaste avsnittet av Babel menar Joyce Carol Oates att den som ständigt går runt med musik i öronen inte lämnar utrymme för egna tankar och alltså inte torde kunna bli författare.

Nu hör jag förvisso till dem som hatar att gå omkring med ljud i öronen (det är dels fråga om något slags kontrollbehov, dels har jag alltid varit överdrivet rädd om min hörsel - på konserter ser man mig ofta med fingrarna i öronen och ett kräkfärdigt uttryck i ansiktet), men jag tycker inte att man ska förakta de tankar och känslor som musik faktiskt förmår väcka hos åhöraren, på samma sätt som läsandet av litteratur.

Den som emellertid hellre lyssnar på musik än läser böcker vill förmodligen inte heller bli författare, utan snarare låtskrivare.

Det vill säga, om man nu promt måste bli något alls.

Efter lunch målar jag mig vidare genom spotify.