1m²

En kvadratmeter är större än man tror.

Den nya målningen som står tom på staffliet.

Den specifika numeriken (ett ord som borde finnas) har ingenting med motivet att göra. När innehållet lämnar möjlighet gillar jag att leka med det exakta.

Men det slog mig när duken var uppspänd (vit och tom, för åtminstone några timmar löftesrikt ren, ett fönster för det ännu oblivna, en portal för de mästerverk som knackar på och vill ut - dem som jag snart ska göra så besvikna) hur mycket av vår tillvaro som mäts just i detta. Våra bostäder inte minst. Våra liv och arbetsplatser. Och hur viktig den ytan är, duplicerad och dividerad. Hur mycket pengar den kostar. Hur man skryter med den. Mäter trivsel och säkerhet. Hur den delas per person, eller per kyckling, vise versa.

Ingen kloksinnig slutsats. Inget att fästa sig vid. Bara en tanke. Lika öppen som duken.