Inom ramen

En ny kvadratmeter spännram, ihop med 1,25 x 2,10 meter oljegrundad linneduk, gick förvånansvärt smidigt att cykla hem den dryga milen bort mot Bromma i natt.

"Det man inte har i huvudet får man ha i benen", som min mamma brukar säga.

"Det man inte har i börsen får man ha i både huvudet och benen", känns lika mycket som en sanning (och därför ser jag också till att skydda det lilla jag har med en hjälm).


(Vanligen handlar jag förresten på Konstnärernas centralköp vid Mosebacketorg. De ska vara billigare. Men de vägrar av någon outgrundlig anledning att kapa sina dukar vid den längd kunden själv vill ha dem. De säljer bara per full meter - en fullkomligt idiotisk princip. Centralköpet självt slipper visserligen slattar, men kunderna tvingas i gengäld dras med desto fler, nya stuvbitar för var ny målning och de kronor man sparat går genast förlorade som spill. Ja, hela förfaringssättet gör mig rasande. Jag lär inte heller vara den enda som flyr till dyrare men mer flexibla butiker. Det är så dumt att man vill slåss på gatan.)