Åldringar på hög nivå

Första 3D-upplevelsen i rörlig bild sedan TV-piraterna på tidigt 80-tal (och kanske förresten något skolbesök på Cosmonova på 90-talet):

Upp, berättelsen om farbrorn som förvandlar sitt hus till en luftballong för att på ålderns höst resa till Paradisfallen och uppfylla sin och sin döda frus gamla barndomsdröm.

Gråt och skratt om vartannat, ibland med överrumplande övergångar. Vilken sinnesfest!

Utan tvekan det bästa i genren sedan Råttatouille.

***

Annan film i kategorin åldringar möter medlemmar ur den yngre generationen:

Tokyo story - föräldrarna, den mer än 50 år äldre systerfilmen till Still walking.

Man skulle kunna tro att ett två och en halv timme långt, halvsekel gammalt, svartvitt japansk drama om egentligen inget särskilt alls skulle vara tråkigt. Istället hypnotiseras man av de familjära vardagsbestyren, de universella, helt odramatiska konflikterna mellan gammal och ung.

Den kvardröjande känslan: Tiden har sin gång.

Och det är helt i sin ordning.