Häromdagen berättade en kollega på bion att forskarna till slut forskat fram vad som egentligen utmärker lycka. Det handlar om att ha saker att se fram emot.

Jag opponerade mig. Tankar på framtiden är en flykt ifrån nuet. Lycklig är man per (min) definition bara de korta stunder då man varken längtar framåt eller bakåt, då man för en gångs skull inte önskar sig till en annan plats, annan tid eller andra omständigheter. Då allt sådant för ett dyrbart ögonblick försvinner och man existerar, nöjd, helt i nuet.
Några sådana minuter förlänades mig idag, sedan jag tagit mig hela vägen till Paris, till hotellet på Rue de Tolbiac, utan att någon av tavlorna gått sönder, och äntligen – trött i fötter, trött i sinne - fick slå mig ner på ett lugnt brasserie och beställa in en omelette du fromage och en strut med tjut rouge.
Utsikten från hotellrummet är också fin. Men det här får bli dagens bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar