Härom dagen skrev jag en kommentar i en blogg, apropå de olika villkoren för och förväntningarna på kvinnor och män, att det bästa sättet att skapa en jämställd och jämlik värld kan vara att bete sig som om man redan vore där.
Tanken var väl inspirerad av Barbro Alving i min pågående läsning av Bang om Bang.
När fröken Alvning i början av 1930-talet blir på smällen med en gift karl far hon inte från stan för att ta bort det. Hon ber rakt inte om ursäkt för sitt tillstånd, låter det på intet sätt hindra henne mer än nödvändigt i hennes yrkesliv och vägrar över huvud taget att skämmas för den skandalösa "olyckan".
Hon beter sig tvärt om som att hennes rätt att skaffa barn, hur och när hon vill, är den naturligaste sak i världen, och dra på trissor om inte världen i ren häpnad smittas till samma åsikt. Några år senare bygger hon bo med sitt livs kärlek och ger det sturska barnet två mammor. Samtidigt fortsätter hon att betraktas som en av landets bästa reportrar.
Inställningen känns ännu i dag, 70 år senare, otroligt frisk och inspirerande.
Det är en spännande tanke att det här angreppssättet troligen skulle fungera för precis allting, i livet, kärleken och karriären.
fredag 8 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hon har varit min inspiration också! :-)
Det vill jag gärna tro. Hälsa lille Olle!
Skicka en kommentar