Konst för jurister och andra

Kontoret Nybroviken är inte bara ett kontorshotell. Det är ett konstgalleri också. I de två våningarnas alla korridorer, fikahörnor, lunchsalar, prång och konferensrum hänger en ständigt pågående samlingsutställning om mer än ett hundratal verk av ett tiotal konstnärer åt gången.

Från och med 5 maj är jag en av dem.

Under organisation av Ana María Lorenzen (som också dirigerade svenska delegationen i Grand Palais) träffades maj-utställarna i dag på Birger Jarlsgatan 2 för att bese lokalerna och möta galleriets sprudlande initiativtagare Kim Sandefeldt, som även är Folkkulturcentrums konstnärliga ledare.

Information om vernissagen skall strax finnas instucket i bloggens högermarginal. Och mycket mer finns annars inte att säga om saken just nu. Men så här på internationella kvinnodagen vill jag ändå berätta om den installation som Sandefeldt just är aktuell med under kulturcentrets egen utställning.

Den fungerar som ett svar till alla dem som är för införandet av sharialagar och har formen av en prova-på-stening.

Eftersom det kan vara lite svårt för de otrogna att gå direkt från ett liv i slapphet och synd till att i ärbarhetens namn stena ihjäl en kvinna de älskar, har Sandefeldt arrangerat en hörna med en tussig vit gose-hund stående i en grop. Runt gropen ligger så bastustenar som publiken får ta upp och öva sig att kasta på hunden.

Härom dagen var det emellertid en liten flicka som steg ner i gropen och istället räddade nallen genom att ta upp den i famnen.

Så länge det fortfarande finns sådana flickor, tänker jag, så finns det kanske hopp för mänskligheten.