1:1,61803...

Åtminstone en gång under sin konstnärskarriär måste man baske mig - om så bara för att dela ett intern blinkning med hela den klassiska traditionen - göra allvar av sin gärning och tillämpa det gyllene snittet!

Motivet för nästa målning är uppbyggt inom ramen för ett antal tänkta rektanglar, och det slog mig när jag arbetade med skissen igår, att proportionerna redan låg så nära de förment perfekta 1:1,618 att jag lika gärna kunde löpa linan ut.

Så idag får jag ta fram miniräknaren och ställa upp lite ekvationer för att ta reda på vad det gyllene snittet verkligen kan tänkas innebära för en ruta på 80x80 cm.

Och när jag med hjälp av linjalen sedan överför de rätta linjerna till pappret förväntar jag mig att ett strålande ljus ska genomströmma rummet, och att jag inifrån detta ska få höra änglarna sjunga.