Halvvägs? Nej tack!

Konstaterar nu (eller påminns väl snarare): De för allmänheten (och fyra euro) öppna trapporna leder bara till Eiffeltornets andra nivå.

Så tragiskt.

Antar att vakter och sjukvårdare på detta vis undviker att behöva springa upp och ner i den blåsiga krokanen för att frakta bort drivor av otränade turister, som fastnat med hjärtflimmer och knastrande knän, någonstans vid 200 meter.

Men vem vill bestiga hälften av något högt?

Det hela är mycket olyckligt. Jag hade till och med planerat ett blogginlägg som skulle läsas nerifrån och upp, i etapper, just som min promenad uppför spiran.

Nu får jag finna ett nytt mål för dagen.

(Bilden är från förra våren.)