Tillbaka på jorden

Nähej, ingen vårsalong för mig i år.

Det gör mig inte så ledsen. Panikmålar man något två veckor före inlämningen (det är inte tillåtet att delta med något som redan ställts ut) får man väl liksom skylla sig själv. Nu får jag dessutom möjlighet att måla klart tavlan på allvar.

Däremot är det tråkigt att inte ha något nytt och konkret att se fram emot. Nervositet är uppfriskande. Nu är jag i dubbel bemärkelse tillbaka i den svenska vardagsdyn...

Jag får väl se till att bli klar med novellerna istället, och äntligen skicka iväg dem. Så har jag nåt att bita på naglarna över, i tre-fyra ljuvliga månader sen.