En liten men ändå fara för demokratin

Man går till sin vallokal. Där står representanter från de olika partierna och försöker i sista stund vinna över de tvehågsna. Det må vara hänt.

Man passerar dem hastigt med en artig nick och letar reda på bordet där de olika partilapparna ligger travade i små högar.

Där flockas även ens grannar, där flockas valfunktionärer och annat löst folk. De följer (intresserat eller ointresserat) ens rörelser med blicken. Man sveper med handen över lapparna...

Var gång jag varit och röstat på valdagen har samma tanke slagit mig. Om ens val ska vara anonymt, är det då rimligt att man ska behöva göra en betydande del av detta val under något som lätt kan upplevas som bevakning?

Två av mina politiska val har jag exempelvis gjort i en vallokal i Danderyds kommun. Utanför lokalen flockas moderater, folkpartister och kristdemokrater och skrockar i relativt samförstånd. Man vet att den stora majoriteten av de röstande också håller sig till höger. Även för en person som inte skäms för sina åsikter krävs det en extra kraftansträngning att passera genom detta blåa hav och inför deras samlade blickar välja en lapp bland högarna som antyder någonting ens tillnärmelsevis till vänster om mitten.

Hur ska det då inte kännas för någon som är känsligare för yttre tryck och vars hjärta slår i obehag över att plötsligt behöva befinna sig i politisk minoritet och rimligen bli sedd på med ogillande eller rent av ilska och nedlåtenhet från dem som tycker sig veta bättre och för dagen dessutom har stöd av en majoritet av sina likar? Hur många byter, i strid med sin magkänsla, åsikt där i vallokalen? Och även om alla faktiskt står på sig: bör vallokalen vara förknippad med olust?

Det enda rimliga är att partilapparna ligger och väntar på väljarna bakom de avskärmade kurar vi idag använder för att till slut stoppa ner någon av de lappar alla redan sett oss välja ut i ett anonymt kuvert för att sedan bli avprickade av funktionärerna.

Om demokratin är beroende av anonymiteten, måste anonymiteten också vara säkrad, hela vägen fram till ens valurna.