Rätt svar (deltävling 21): Rådmansgatan!

Och grattis Morgan som, sin vana trogen, återigen var först att gissa rätt i denna tävling.

Ingen kunde väl heller missta sig på att mannen som postumt stått modell för konstverket var August Strindberg (1849-1912), vår käre gamle vresboll till nationalskald, som levde sina sista år (från 1908) här hörnet av Drottninggatan och Tegnérgatan, i den bostad han själv kallade Blå Tornet.

Tunnelbanestationen närmast denna bostad invigdes så klart inte förrän 1952, och konsten vi nu kan se på den så sent som 1983, men vad kunde väl bättre representera den här stationen (som ju också ligger närmast Stockholms stadsbibliotek) om inte Strindberg och hans liv?

Hela gången mot mot Tegnérgatans backe har sålunda täckts av emaljplåtar med eldröda motiv ur skaldens levene. Förutom den dominerande bilden av Strindberg själv mot en infernaliskt brinnande bakgrund, syns här ett fyrklöverporträtt av kvinnorna i hans liv, texter ur olika manuskript, som Ockulta dagboken (utgiven först 1977) och inledningen till hans nydanande genombrott Röda rummet (1879).

Konstnären bakom det hela är Sture Valentin Nilsson (född 1924) och emaljmålningar, med såväl abstrakta som naturalistiska motiv, var också hans signum under många år.

Vid sidan av Rådmansgatans tunnelbanestation har Nilsson också gjort ett flertal andra offentliga utsmyckningar, exempelvis i brandstationen i hans födelsestad Linköping och i Akallaskolan. Av hans konst finns emellertid inte mycket att skramla fram på nätet. Jag har faktiskt enbart funnit den här fina emaljmålningen, kallad Undervattensbild, som hänger i en privatpersons kök och påstås vara gjord av Nilsson (och väl säkert också är det).

Vid stationens andra uppgång mot Tegnérgatan finns förövrigt också en uppförstoring av ritningarna, från 1905, till SL:s dåvarande huvudkontor som alltså låg här då, ett litet stycke längre norröver. Stiligt värre. Det nuvarande kontoret ligger däremot på Kungsholmen och är av betydligt mer modernistisk art, med kalla glasfasader och en fyndig neonbild föreställande tunnelbanenätet som dekoration i lobbyn - titta bara får ni se.

Men efter det är ni nog mätta på tunnelbanekonst för den här gången, kan jag tro. Så vi rundar väl av så smått. På onsdag hoppas jag emellertid att ni är glupska igen på mer. Då kommer en ny bild att begrunda.