Fyrkantiga klossar och runda hål

Om det går utan att man tar i, då gör man rätt. Jag brukar ha det som motto när jag exempelvis monterar ihop IKEA-möbler. Ibland blir man så fokuserad på att nå sitt mål att man inte märker att man försöker banka in fyrkantiga klossar i runda hål. Man behöver stanna upp, ta ett steg tillbaka och så, i bästa fall, faller allting plötsligt på plats. Aha...

Den senaste veckan har jag ägnat åt det. Åt att ta en massa steg tillbaka. Jag har inte skrivit, inte sprungit, knappt jobbat, knappt läst (inte städat...). Istället för att doppa hjärnan i mjölk har jag sovit så mycket som möjligt och druckit ett antal enheter alkohol. Jag känner mig tömd nu. Det är ändå en förhållandevis bra känsla. Som att bottna. Med fötterna på stadig grund kan man ta sats och skjuta sig själv uppåt.

Nästa vecka ska jag ägna åt det. Åt att hitta nya vägar framåt.

Hoppas jag.